Irmelin Englesson, Lund, barnpsykolog och fd chefpsykolog på sjukhuset i Lund, har avlidit vid 76 års ålder. Hennes närmaste är maken Nils samt tre barn med familjer.
Irmelin bodde som barn i Berlin med svensk mamma och tysk pappa. Strax före sin 9-årsdag och krigsslutet, i april 1945, anlände hon till Sverige med sin mamma i en av de vita bussarna. Tillsammans flyttade de till Irmelins mormor på Gyllenkroks allé i Lund och här fick hon lugnet och möjligheten att utveckla sin intellektuella nyfikenhet.
Redan under psykologutbildningen fick flera av oss vår första kontakt med Irmelin. Hon väckte då genom sin kunskap och entusiasm ett stort intresse för barnens psykiska utveckling och barnens olika sätt att uttrycka sig och sin värld.
Under tidigt 80-tal var hon en av initiativtagarna till konsultteamet för barn och familjer inom den somatiska sjukvården. Därmed satte hon psykologi på kartan inom barnsjukvården i Lund och bidrog till att lyfta dåvarande sjukhusvärldens blick och förståelse för behovet av psykologisk kompetens inom somatiken.
I många år hade vi glädjen att ha Irmelin som chefpsykolog, företrädare för psykologkåren på sjukhuset i Lund. Med sin professionella pondus, värme, moderlighet och det stora engagemanget för psykologgruppen och psykologernas patientgrupper var hon en god förebild och också avgörande för att vi idag har en stor grupp psykologer som kan erbjuda kvalificerad psykologbehandling till patienterna inom den somatiska vården.
Begränsningar utmanade Irmelin och Irmelin utmanade begränsningar.
Hon var en viktig person i arbetet för att möjliggöra den första barn- och ungdomspsykoterapeutiska utbildningen i Malmö-Lund. Dels genom att använda sina professionella kontakter, dels att som chefpsykolog tydliggöra behovet av den kompetensen och barnens rätt till kvalificerad behandling.
Med engagemang och seriositet bistod hon som mentor och handledare med den bästa kombinationen av varmt personlig ton och stor erfarenhet och kunskap. Gränser tänjdes även om man förstod att hon ofta också ville hem till de sina, framförallt när barnen växte upp och hennes gamla mamma ibland behövde en insats.
Vi tänker på hennes make Nils som hon hann fira guldbröllop med 11/11/11 och deras barn med familjer. Vi tänker på dem med tacksamhet för att vi fick låna så mycket av Irmelins tid för vår yrkesgrupps räkning.
Margareta Viberg
Anna-Karin Thulin
Marcelo Rivano Fischer
Bengt Sonesson
Ia Rorsman