Hans Persson, Malmö, 65 år, har avlidit. Han sörjs närmast av makan Britta samt sönerna Daniel och Jörgen.
När vi tvillingar var 15 år kom vår två år äldre syster Britta hem och berättade att hon var förälskad. På Moriskan hade hon träffat en jättetrevlig och stilig kille. Dessutom bodde han i kvarteret bredvid, på Nyhem. Enda problemet var att han var så gammal, hela 21 år. Nåväl, Hans kom hem till oss och blev direkt en i familjen.
Hans var en mycket speciell person. Han besatt förmågan att få alla att känna sig viktiga och sedda. Alla barn drogs omedelbart till honom. Antagligen berodde det på hans sätt att ta dem på allvar samtidigt som bus och humor hela tiden fanns närvarande.
Att umgås med Hans har alltid varit spännande. Våra familjer har gjort många resor tillsammans, både i Sverige och utomlands. Han var nyfiken på att se allt, men ville samtidigt få njuta av mat och dryck enligt en bestämd kalender. Våra årliga utflykter till Petersens familiehave i Köpenhamn, midsommarfirandet i Dalarna, jul- och nyårsfirande, ja listan kan göras lång. Så tomt det kommer att bli för oss nu.
Sportintresset har följt Hans hela livet. Speciellt fotboll och då naturligtvis MFF. Laget var så viktigt att hans företag Cibus Cargo sponsrade det.
Att följa med Hans på ”himmamatcherna” var en upplevelse utöver det vanliga. Ibland var nog fokus bland publiken mer på Hans och hans synpunkter än på matchen. Hängivenhet till MFF gick så långt att han vägrade bära kläder med någon tillstymmelse till gult.
Även trav var viktigt. Ibland tippade vi tillsammans och ägnade sedan mycket tid åt att bestämma vad vi skulle göra med alla pengar vi skulle vinna.
Men det viktigaste för Hans var alltid familjen och nära och kära. Han och Britta ställde alltid upp för oss. Det kunde handla om att se till att ingen skulle bli bortglömd i planeringen inför helger, eller att besöka gamla släktingar.
När systersonen Björn flyttade ner till Malmö från Falun så var det helt naturligt att han alltid var välkommen hem på söndagsmiddagar.
Hans hade ingen lång, formell utbildning, men han är beviset på att man med reell kunskap, erfarenhet samt med sin egen personlighet kan komma väl så långt.
Hans hade beslutat sig för att gå i pension då han blev sjuk. Han stod just i begrepp att sälja det framgångsrika företag som han själv startat. Britta och Hans såg fram emot mer ledighet, massor av resor och att hinna umgås mer med sina vänner och närmsta. Så grymt att det nu inte blir så.
Hans var vår svåger, nej mycket mer än så. Han var en av våra äldsta och närmsta vänner. Idag är det inte bara vi som sörjer. Det gör även våra äkta hälfter, Lars och Björg, samt våra barn. Djup sorg är kärlekens pris.
Bertil Fredricsson
Berit Fredricsson