Professor Bertil Nosslin, Lund, har avlidit i en ålder av 94 år. Han sörjs närmast av hustrun Maj-Britt samt barn och barnbarn.
Bertil Nosslin föddes i Malmö 1919. Efter studentexamen 1938 fortsatte han sin utbildning inom Medicinska fakulteten i Lund. Anatomi var då en årslång introduktion för blivande läkare och inom detta ämne avancerade han snabbt till amanuens. Därigenom blev Bertil en av mina första akademiska lärare. På grund av det pågående världskriget var det en tid ont om aktuella läroböcker. Men som förutseende pedagog författade Bertil ett utförligt och av oss nykomlingar mycket uppskattat kompendium rörande nervsystemets något snåriga anatomi.
Dessutom hade han förmånen att få tillgång till en studentbostad på institutionens översta våning. Det var, med dagens ögon sett, ett minst sagt makabert boende, eftersom de människokroppar som var nödvändiga för den tidens dissektionsövningar förvarades i byggnadens källare.
Parallellt med studierna och undervisningsuppdraget företrädde Bertil studenternas intressen i aktuella utredningar rörande deras villkor. Han var ledamot av 1948 års läkarutbildningskommitté. Dessa insatser och hans för övrigt livliga deltagande i studentlivet ledde till att han 1948 valdes till Studentkårens ordförande.
Våra personliga kontakter ökade när vi båda med familjer råkade bli närmaste grannar på Neptunusgatan, i det då vidöppna åkerlandskap som senare utvecklats mot öster i stadsdelen Stampelyckan. Utöver våra gemensamma intressen för undervisning och forskning hade vi ofta ingående samtal om Bertils breda biologiska fritidsintressen.
Fågellivet på strandängarna i Skanör, där han hade sin sommarvistelse, inblickar från hans årliga exkursioner till Stora Karlsö eller tranornas återkomst till de skånska insjöarna utgjorde ofta ämnen för våra samtal och belyser samtidigt hans mångsidiga personlighet.
Bertil hade ett brinnande intresse för rent kliniska problem och även för den forskningstekniska utvecklingen. Nuklearmedicin, det vill säga användandet av radioisotopiska ämnen för diagnos och behandling, var efter kriget en banbrytande nyhet som Bertil utvecklade vid Malmö allmänna sjukhus på initiativ av docent Bengt Skanse och i samverkan med chefen för Klinisk-kemiska institutionen, professor Carl Bertil Laurell, samt radiologen Inge Gynning. 1967 inrättades en särskild nuklearmedicinsk enhet vid sjukhuset. Detta pionjärarbete har fått stor klinisk och vetenskaplig betydelse, inte minst rörande behandling av sköldkörtelns sjukdomar.
Bertil Nosslins insatser för medicinsk utbildning och forskning är av bestående värde. Hans stora intresse och kunskaper inom olika biologiska områden överskred vida gränsen för sedvanliga hobbyverksamheter. Bertils mångsidighet parades dessutom med en stor social kapacitet, som ej kan skattas högt nog av elever, kollegor och vänner samt raden av patienter som gynnats av hans forskningsinsatser.