Siri Kalnins, Genève, har avlidit i en ålder av 96 år. Hon efterlämnar barnen Ilva Bostedt och Aïda Kalnins, barnbarn och barnbarnsbarn.
Det låg ett skimmer över Siri Kalnins långa och innehållsrika liv, för att inte säga något filmiskt. Hon växte upp på den skånska slätten utanför Ystad. Hon lärde sig rida redan som litet barn för att få följa med sin far Olof Olsson på markerna runt dåvarande fideikommissen Krageholm utanför Ystad, där han var godsförvaltare.
Under skolåren skrev Siri Kalnins flitigt i Ystads Allehanda under signaturen KAT. Hon intervjuade bland andra scoutrörelsens grundare Baden Powell, porträtterade original i Ystad, skildrade bränder nattetid, började på eget initiativ studera ryska och fick åka flygplan över Ystads Saltsjöbad, vilket gjorde folk vettskrämda som trodde att unga Siri skulle trilla ned.
Längtan efter ett självständigt liv, lusten att lära sig språk och få fler erfarenheter tog henne från barndomsstaden Ystad till Paris som artonåring. Där arbetade hon som au pair och studerade franska, konst och skulptur. I Paris mötte hon sin blivande make, den lettiske konstnären Reinhold Kalnins.
Efter en kort sejour i London, där hon arbetade i en syateljé vid Bond Street, återvände Siri Kalnins till Paris, där andra världskriget just brutit ut. När Frankrike började kännas för otryggt flyttade Siri och Reinhold först till Rom och sedan vidare till Riga, där tvillingdöttrarna Ilva och Aïda föddes 1943.
Undan svälten i Riga, under brinnande krig, flyttade familjen till säkerheten i Djursholm utanför Stockholm.
Siri Kalnins studerade därefter nationalekonomi och ekonomisk historia, lämnade Reinhold, och 1948 flyttade hon till Genève för att tjänstgöra som tolk vid Förenta Nationerna. Det var också i Genève hon mötte livskamraten arkitekten Alain Ritter.
Genom Gunnar Myrdal (dåvarande generalsekreterare för FN:s ekonomiska kommission, ECE, i Genève), som hon lärt känna under studierna i Stockholm, öppnades dörren till ett mångårigt arbete inom FN, med resor till världens alla kontinenter. Sista uppdraget var som divisionschef vid FAO fram till pensionen 1982.
Efter sin pensionering började Siri Kalnins läsa kinesiska som blev hennes stora passion. Hängivet har hon fortsatt att lära sig genom universitetsstudier, resor, brevväxling och konversation med vänner över hela världen och ända mot slutet, med hjälp av internet.
Det var därför en glädjens dag när jag för fem år sedan, i Skanör, sammanförde henne med sinologen Cecilia Lindqvist. Siri Kalnins fullkomligt jublade av lycka.
Jag minns Siri som en mycket varm människa, med integritet, generös med erfarenheter, kunskap och uppmuntran, gästfri som få och med en ohejdbar nyfikenhet på allt som rörde internationell politik, ekonomi, kultur och utrikeshändelser. Världen var hennes hem.
Johan Persson
jornalist och god vän