Camilla Odhnoff, 85 år, Lund, har, som tidigare meddelats, avlidit. Hon efterlämnar barnen Petter, Silla, Jonas och Anna samt brodern Staffan med familj.
Det måste ha varit i februari 1984. Rektorsämbetet vid Lunds universitet var inbjudet på lunch till landshövdingen och docenten Camilla Odhnoff på residenset i Karlskrona. Ett samarbetsavtal med Lunds universitet hade aktualiserats, och Håkan Westling och jag for i Håkans bil till Blekinge. Vi parkerade utanför residenset och ringde på. En leende husherre (husfruns manlige motsvarighet) öppnade, släppte in oss och tog i hallen emot våra ytterkläder.
– Hon är däruppe, sa han och pekade mot trappan upp till andra våningen. ”Hon” antydde ett närmast familjärt tilltal.
Och mycket riktigt, omgiven av ett antal Gustav Rudbergstavlor stod den lilla damen i salongen leende och tog emot oss. Landshövdingen hade alltid lätt till ett leende. Hon hade håret i en knut i nacken, och lite rundhyllt framstod hon närmast som en rysk storgodsägare i det sydsvenska Sibirien.
Hon bjöd till bords och husherren serverade oss flinkt och uppmärksamt. När han skulle servera desserten bröt han in i vårt samtal med repliken:
– 3–2! Det står 3–2 till Sverige.
Från köksregionen följde han ishockeymatchen i vinter-OS mellan Sverige och Tjeckoslovakien. Samtalet tog en ny riktning med husherren som samtalsledare. Till kaffet i salongen återgick vi till ordningen. Det serverades försvinnande goda chokladbiskvier. Fatet blev snabbt tomt. Men då slog husherren till igen med ett nytt välfunnet och gästfritt serve-ess:
– Bara ät, sa han. Vi har fler i frysen!
”Vi!”. Med en sådan sekundant förstod vi att Camilla var Camilla med hela Blekinge.
Det blev fler möten med Camilla Odhnoff. På Hven var hon på sin barndomsö. Här grundade hon kulturföreningen i Frälsningsarméns gamla hus, och vid årsmötena berättade hon som ordförande initierat och livfullt om det Hven där hon upplevt sitt livs somrar med Gabriel Jönsson, Martin Emond, Emil Johanson-Thor och inte minst vännen Gustav Rudberg.
För ett par år sedan blev hon jubeldoktor i Lund, och vid promotionsmiddagen talade hon för jubeldoktorerna. Extemporerat, vältaligt, charmerande ungdomligt och med ett kryddmått välformulerat politiskt budskap.
Camilla Odhnoff var både fascinerande och imponerande. Hon har för många satt betydande avtryck i minnenas landskap.
Kjell Å Modéer
seniorprofessor i rättshistoria