Professor emeritus Lars Östlund, Lund, har avlidit. Han blev 91 år. Närmast sörjande är barnen Jan, Eva, Pär och Catarina med familjer.
Lars gick ut från KTH 1945, arbetade på Skånska Cementgjuteriet 1945-48 och på institutionen för Brobyggnad vid KTH 1948-1956 där han doktorerade 1954 på avhandlingen ”Lateral stability of bridge arches braced with transversed bars”.
Under åren 1957-65 var han konstruktionschef på Contractor. Lars blev den förste innehavaren av professuren på Byggnadsteknik II (senare avdelningen Bärande Konstruktioner) på LTH 1965, en professur som han hade till 1986. Under åren 1970-72 var han dekanus för tekniska fakulteten vid Lunds universitet.
I kraft av sin stora arbetskapacitet och kompetens samt sin förmåga att ifrågasätta och hitta nya lösningar var han en eftersökt utredare. Av alla uppdrag han genomförde bör nämnas hans tid som sekreterare och utredare i betongkommittén och utredare i Planverkets säkerhetsgrupp.
Under en period var han ordförande i Statens råd för byggnadsforskning. Han var även engagerad i den nordiska kommittén för byggbestämmelser samt i CEN, den europeiska kommittén för standardisering. Där deltog han aktivt i arbetet med Eurokoderna, det gemensamma europeiska byggregelverket som nu gäller i de flesta av Europas länder.
I samband med igångsättningen av det svenska kärnkraftsprogrammet under 1960-talet, deltog han i arbetet med att ta fram säkerhetsprinciperna och utformningen av reaktorinneslutningarna vid Oskarshamns- och Barsebäcksverken. Kring dessa frågeställningar deltog han som uppskattad rådgivare tills för bara några år sedan.
Trots arbetet med undervisningen vid LTH och alla uppdrag, fick man aldrig något intryck av att han var jäktad. Han hade som alla andra professorer vid LTH ett stort skrivbord, men han satt gärna istället och arbetade i sin soffa med ett knähögt bord framför sig, till synes helt avslappnad.
Lars tog sig alltid tid att lyssna och delade villigt med sig av kloka råd. Ingen kunde som han, på sitt försynta och anspråkslösa sätt, förmedla briljanta lösningar på tekniskt komplicerade problem.
Det har varit en stor förmån för oss att ha fått samarbeta med Lars under så många år. Lars var en eftertänksam, sympatisk och ödmjuk person och hade en stillsam och fyndig humor. Saknaden är stor efter en mycket uppskattad nära vän och kollega.