Sven-Thorsten Frostell, Stockholm, har avlidit i en ålder av 92 år. Hans närmaste är hustrun Gunnel och sönerna Hans och Anders med familjer.
Efter jur kand-examen i Lund och tingstjänstgöring i Alvesta började Sven-Thorsten Frostell, som av familjen kallades Sven, 1947 som ombudsman på försäkringsbolaget Hermes Securitas vilket förde honom och nyblivna hustrun Gunnel till Stockholm.
När företaget några år senare gick upp i det större Skånska Brand flyttade Sven och familjen, nu också med två söner, med till huvudkontoret i Lund. Därmed började Sven vad som skulle komma att bli en trettio år lång anställning i detta skånska försäkringsbolag, från 1964 till 1981 som företagets vd. Utländska kollegor imponerades av hans briljans och korrekta redovisning av fakta. Förhandlingar fördes med humor och skarpsinne och ledde snabbt till resultat.
Skånska Brand utvecklades under hans ledning till att bli ett rikstäckande bolag vid sidan av de stora försäkringsbolagen, och han förde även in Skånska Brand som en aktör på den internationella återförsäkringsmarknaden.
Detta gjorde att Sven fick många förtroendeuppdrag i både svenska och internationella branschsamarbeten, varav det främsta var rollen som ordförande i Svenska Försäkringsbolags riksförbund.
Svens intresse för juridiken gjorde också att han under många år medverkade som föreläsare i försäkringsrätt på Juridicum i Lund. Men det var inte bara i försäkringssammanhang som Svens erfarenheter kom att utnyttjas. Han var under en lång följd av år ledamot i Götabankens styrelse, och på hemmaplan hade han både kommunala uppdrag, till exempel som ordförande för Lunds konsthall, och uppdrag i skilda föreningar och gillen. Sven var också en varm Rotaryvän och var president i två Rotaryklubbar, i Lund och senare i Växjö. Som en av de sista i Sverige mottog han Vasaorden.
När Sven gick i pension lämnade han Lund och flyttade med Gunnel till gården Sandskog utanför Växjö. Här inledde han en ny karriär som skogsarbetare, jägare, snickare och alltiallo. Och dessutom fick han nu tid att ägna sig åt den hobby han hade med sig ända sedan pojkrummet i våningen vid Stortorget i Malmö, att bygga radioapparater och vara sändaramatör. Hans anropssignal SM7UE är en av de äldsta sändarlicenserna i Sverige.
Men den kanske viktigaste rollen som Sven kom att spela under sina många år som frisk och aktiv pensionär var som centralgestalt för barn, barnbarn och syskonbarn i en växande familj. Vetskapen att han själv var mycket nöjd med sitt liv ända in till slutet gör att sorgen hos alla som stod honom nära inte tillåts att ta över alla ljusa minnen.
Gunnar Benktander
Lars Dahlgren
Nils-Axel Frisk