Gunilla Palmkvist von Bahr, 71 år, Stockholm, har, som tidigare meddelats, avlidit. Hennes närmaste är barnen Calle, Anna, Ludvig, Matilda och Ingar.
”En underbar akustik i detta stiliga rum”, var Gunilla von Bahrs kommentar när hon med sin flöjt hade repeterat med pianisten Janåke Larson i Gärsnäs AB:s vackra personalmatsal inför företagets 100-årsjubileum i april 1993 med kungaparets, hedersgästers och hela personalens närvaro.
Gunilla var nu efter en framgångsrik karriär som flöjtsolist också ledare för Malmö symfoniorkester. ”Vi måste föra ut musiken i hela regionen.”
Under två säsonger hölls fina små kammarkonsertframträdanden i Gärsnäs under vintern och så avslutades det med en bussresa från Österlen till Malmö på våren där vi fick lyssna på hela symfoniorkestern.
”Detta måste bli ett projekt”, var Gunillas kommentar när jag berättade för henne att min första bok om Egypten skulle komma ut om nio månader.
”Vad menar du?” undrade jag.
”Jag är nu rektor för Kungliga Musikhögskolan. Vi komponerar ett verk som framförs till presentationen av boken och mellan musikavsnitten berättar du spännande avsnitt ur texten”, sa hon.
En sextett med fyra eleganta damer i röda, fotsida guldbrämade, dräkter på flöjt, oboe, trumpet och trombon och två manliga slagverkare framförde faraonskt mäktig musik till mina ord på Medelhavsmuseet i Stockholm i november 2000. Föreställningen blev en succé och framfördes sjutton gånger i Skandinavien.
En propå kom från Egypten vilket ledde till att vi kom att framträda som den första internationella gruppen på det nya biblioteket i Alexandria, sedan på operan i Kairo och avslutningsvis inför Egyptens kulturminister på svenska ambassaden i Kairo. Succé.
Gunilla von Bahr hyllades som musiker men var också framgångsrik och älskad som rektor för Kungliga Musikhögskolan. En initiativrik och handlingskraftig ledare i allt hon företog sig.
Elever och vi övriga som hade privilegiet att få arbeta med henne har Gunilla i tacksamt minne. Det var en glädje att få räkna Gunilla som sin vän.
Saknaden är stor.
Leif H Hjärre