Asta Collin, Lund, har avlidit i en ålder av 88 år. Närmast sörjande är dottern Kristina med familj samt systern Ebba.
Asta var dotter till kusken Nils Ahlfors, Lund, och hans maka, Ida, linnesömmerska ifrån Snårestad.
Familjen flyttade 1928 från Adelgatan till Höjebro. Asta gick i skolan i Stora Uppåkra. Hennes lärare var Rut Gunnarsson och Henning Persson och hennes konfirmationslärare var Daniel Cederberg, då nyss hemkommen ifrån Gdynia jämte sin maka Stina, som bjöd konfirmanderna på goda bullar och choklad.
År 1943 började Asta arbeta i köket på Vipeholms sjukhus, där hon följande år fick tjänst som sjuksköterska. År 1967 flyttade hon till S:t Lars, där hon blev kvar till sin pensionering. Asta gifte sig med Uno Collin, en brorson till bildhuggaren Johannes, och var sedan 1996 änka.
Min första adress var Norbergsgatan 3 och eftersom Asta bodde i nummer 5, passade det bra att hon blev min barnflicka. Då flyglarmet gick och vi tog vår tillflykt till skyddsrummet, beskärmade sig tanterna i huset över 15-åringen, som redan hade fått ”en glytt”, men Asta höll färgen och avslöjade inte det rätta förhållandet.
Sommaren 1941 var vi skåningar i Dalarna och Asta förblev en vän genom livet. Hon var privatklok och bättre rådgiverska kunde ingen ha. Under det sista året var Asta rullstolsburen och menade, att eftersom hon hade kört mig så mycket som liten, kunde jag köra henne nu.
Förliden sommar gjorde vi utflykter i Höjeås dalgång, där hon hade lekt som flicka, och där vi på Johannes döparens dag blev vittnen till hur nydöpta manikeiska kvinnor i vita dräkter steg upp ur vattnet.
Under de sista månaderna blev vi grannar på nytt och kunde göra utflykter i Botaniska trädgården, njuta av blomsterprakten och samtala med den vänliga personalen. Under vårt sista besök kunde vi beundra den gyllene matta, som gingkoträdet hade brett ut vid sin fot. Nu är allting annorlunda. Nu är allting täckt av snö.