Kemiingenjören och företagaren Edith Knopp, Malmö, har avlidit på vårdhem i en ålder av 89 år. Hon sörjs närmast av familjen Schön i Ormanäs, Höör, med Bengt och mor Asta, samt av brorson Steven Gruenhut med familj i Stockholm.
Edith Knopp föddes av judiska föräldrar i Wien och vid ”Anschluss” 1938, då Hitler tog över Österrike, blev situationen livsfarlig för familjen Grünhut som flydde till säkrare länder. Jag berättade en gång för Edith att jag läst Per T Olssons bok om Herbert Felix och om hans svenska hustru som engagerade sig i de vita bussarna. Då brast Edith ut: ”Det var ju hon som räddade mitt liv!” På olika vägar kom hon som tonåring till Göteborg och bodde i ett hem för flickor som Ingrid Segerstedt-Wiberg hade arrangerat. Hon fortsatte sin skolgång, utbildade sig till kemiingenjör och blev så småningom knuten till keramforskningsinstitutet i Göteborg och senare till Skånska Cementbolaget.
Hon hade alltid en nära knytning till ”fru Wiberg”, som hon kallade dottern till den berömde Torgny Segerstedt. Hon var ofta på besök i Segerstedtska familjen och mindes att hon var lite rädd för Torgnys hundar. Ingrid Wiberg blev gammal, men Edith åkte regelbundet till Göteborg med matkassar och annat som hennes ”extramamma” kunde behöva.
År 1972 blev jag anställd vid Cementbolagets centrala utvecklingsbolag Euroc Development AB, och fick Edith som arbetskamrat där. Vi har varit vänner och hållit kontakt sedan dess.
Edith arbetade med avancerade vattenreningsprojekt, men kom senare in på projekt om energibesparing. Hon reste i Japan och Australien och skrev en bok om läget för solfångare i dessa länder.
Edith övergick 1980 till eget företag inom översättning, men fick också en agentur på en tysk värmepump, som hon marknadsförde i Sverige. En vanlig värmekälla var borrade bergbrunnar, och hon fick kontakt med Bengt Schön på Skånska Brunnsborrningsbolaget. De båda fann att de kunde arbeta i symbios med Edith på kontoret och Bengt på fältet. Ända tills för några år sedan var Edith fullt engagerad i detta framgångrika tvåmansbolag.
Per-Olof Mattsson, Lomma