Olle Hultén

Olle Hultén, medlem i Travellers’ club i Malmö, har, som tidigare meddelats, avlidit.

Olle Hultén var medlem i Travellers’ club sedan 1997. Hans goda humör var alltid en fröjd när han besökte våra sammanträden och med Olles pojkaktiga upptåg blev det aldrig några döda punkter på mötena (§4d i stadgarna: Att icke vara glädjedödare).

Olle var en medlem som såg till att vi skulle trivas och vid många årsmöten var det han som hade sponsrat det röda vinet till maten. Som chef för tretusen anställda i världen var han van att ordna det mesta. Olle sade alltid: ”Ingenting är omöjligt utan bara lite mera jobbigt.”

Som medlem i Travellers’ club skall man ha besökt många platser på klotet och även ha varit verksam länge utomlands. Olle hade i många år bott och arbetat i USA och även varit bosatt ett antal år i Schweiz. Han besökte under sina affärsresor Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika, Oceanien samt Australien.

I USA blev Olle självutnämnd skånsk ambassadör. Under en av resorna skulle han resa i Sten Bergmans fotspår, då han besökte Nya Guinea med Magnus Andersson. Han vistades också i Wyoming och red enligt utsago mycket med cowboys.

Även små resor var Olle med och arrangerade. Speciellt ett par som man aldrig glömmer. Med ett antal kamrater intog han Pepparholmen när den var nyanlagd och satte upp en skylt som bevis för detta. När han blev uppkallad till Öresundskonsortiet och man frågade vad han hittat på blev hans svar, ”Vi är skånska pirater som intagit Pepparholmen”.

Ett gammalt ånglok med vagnar fanns stationerade i Limhamn och dessa skulle Olle självklart låna med all personal. De flesta som skulle åka med tåget skulle gå på vid Malmö Central men dock icke Olle – han kom till Limhamns station med flaggor och skyltar som skulle sättas på tåget. Han kopplade även på en gammal restaurangvagn så att man kunde få mat på den långa resan till Trelleborg, som var målet. Där skulle en stor skånsk örlogsflagga sättas upp på ett av de högsta husen i Trelleborg. Olle måste stå och instruera lokföraren under hela färden, så det var nödvändigt att komma ända fram till loket med maten.

Även att bara åka till Köpenhamn med Olle var en upplevelse. Det var med limousin som resan skulle genomföras, med många som alltid var inbjudna till rådhuset när kulturpriset skulle delas ut till årets stipendiat. Det blev även hästdroskor i Klampenborg och besök på den tidigare ryska ambassaden som då beboddes av Olles son Jockum.

Olle har även skrivit en sång till Travellers’ club som vi varje gång vid festliga tillfällen sjunger. Den kommer alltid att finnas i våra hjärtan och i Travellers’ sånghäfte. Melodin är naturligtvis från den skånska visan ”Låt dem bara gå på, vi klarar oss nog ändå”.

Saknaden är stor, men vi alla känner tacksamhet och glädje över att ha haft Olle Hultén som vår medlem och vän.