Sture Lindkvist, Malmö, har avlidit några dagar innan han skulle ha fyllt 90 år.
Den sista länken till det äkta gamla ärevördiga Hotel Savoy i Malmö, är borta. Sture Lindkvist har avlidit.
Hotellägaren och traktören Lars Lendrop omgav sig med hotell- och restaurangfolk som liksom han själv blev legendarer i Malmös krogliv – köksmästare Allan Pettersson, Sture Andersson i Ölskänken, överportier Arne Carlsson och chefsportier Sture Lindkvist.
Det vi vill kalla det äkta Savoy försvann när Lars Lendrop sålde etablissemanget 1983.
Sture Lindkvist blev på äldre dagar hotelldirektör hos den nye ägaren, men det är portieren Sture Lindkvist, den siste i sitt slag, vi minns.
När Sällskapet Ölhäfvarne bildades av Lars Lendrop 1964 blev hemvisten Savoy och dess unika Ölskänk och grill. I entrén fanns Arne Carlsson och vid portierdisken Sture Lindkvist. Sture blev vår vän.
Det fanns ingenting som inte Sture Lindkvist kunde hjälpa Savoys gäster med. Och dit räknades Ölhäfvarne. Han blev en stor och sann vän. Alltid med glimten i ögat och ett stort, bullrande skratt. Han hördes och skulle höras.
Det finns många historier.
Som när Volvochefen Pehr G Gyllenhammar hade glömt sina manschettknappar och Sture Lindkvist raskt trollade fram ett par gyllene sådana. Som dessutom var präglade med namnet ”Gyllenhammar”. Att det råkade vara kvarglömda manschettknappar med reklam för Gyllenhammars havremust var ju en annan sak.
P G Gyllenhammar var en av många kändisar från olika delar av världen som Lindkvist kunde räkna som sina vänner, fortfarande dokumenterade med mässingsskyltar bredvid hissen.
En och annan Ölhäfvare har hjälpts till sovlogi när ett Ölhäfvaremöte tenderat att dra ut både ett och två dygn. Och fanns det inget rum ledigt så var det ju alltid uppackningsrum en halv trappa ovanför portierlogen. Men inga namn.
Inte heller när det plötsligt störtade in en ilsken äkta maka.
Hon hade några minuter tidigare ringt och frågat om hennes man fanns på Savoy. Portier Lindkvist svarade som den äkta mannen tillsagt honom, ”han är inte här”. Att sanningen var en annan upptäckte hustrun vid en titt in i Ölskänken och Lindkvist fick sig ett argt öga med orden ”Du sa att han inte var här när jag ringde, det är han ju”. Lindkvist fann sig förstås direkt och svarade ”Ja, nu ja”!
En Ölhäfvare fick behov av att klä ut sig till beduin i samband med en fest och frågade om Sture kunde fixa ett lakan. Visst, sa Sture – och halade fram en tusenlapp!
Claes Lindskog, legendarisk bankdirektör från Skandinaviska Banken, skrev 1971 en bok med titeln ”Utsikt från mitt stambord” om vänner och stamgäster på Savoy, som Piraten och Sten Broman.
Sture Lindkvist, alltid i sin oklanderliga syrtut, skulle ha kunnat skriva en bok med titeln ”Utsikt från min portierdisk”. Men det skulle vännen Sture aldrig ha kunnat tänka sig.
Diskretion var hans rättesnöre.
Sture fick ett långt och fint liv med hustru Britt och vi deltar i hennes sorg.
Saknaden är stor efter den siste i sitt slag sedan vårt andra hem gick till de sälla jaktmarkerna när Savoy såldes.
De närmsta vännerna i Sällskapet Ölhäfvarne genom Peter Kastensson