Åke Svenstam

Åke Svenstam har somnat in i sitt hem efter en längre tids sjukdom. Han blev 80 år och sörjs närmast av hustrun Ingrid och barn och barnbarn.

Åke Svenstam var en riktigt entusiastisk mångsysslare, verksam som lektor på Lunds universitet. En period arbetade han som meteorolog, men fortsatte sedan som lärare och forskare i fysik och arbetsmiljö vid Lunds universitet och på Lunds tekniska högskola 1964–1999.

Ett av hans största intresse var teatern och han arbetade mycket för att utveckla kompetensen och förbättra arbetsmiljön för de anställda.

1997 var Åke en av initiativtagarna till att starta utbildningen Scen- och teaterteknologi på Malmö högskola. Han lade grunden och formade innehållet till utbildningen som sedan låg till grund för dagens kandidatutbildning i scenproduktion på K 3, Malmö högskolas institution för konst, kultur och kommunikation. Han var programansvarig för denna utbildning fram till 2001 då han gick i pension.

År 2004 var Åke med och startade Theatre Technical Traning in Scandinavia (TTTS) som primärt arbetar med kompetensutveckling samt samarbete mellan teatrarna. Där engagerade han sig mycket och lyckades skapa ett fantastiskt nätverk för teatertekniker på många av de större teatrarna i Scandinavian.

Åke var också adjungerad till Svensk teaterteknisk förenings styrelse och gjorde stora insatser för frågeställningar kring kompetensutveckling, validering och arbetsmiljö inom teaterområdet samt för att skapa förståelse för bland annat fysiken i teatermiljön runt om på landets teatrar.

Åke var oerhört engagerad i utbildning och fortbildning. Även efter det att han hade gått i pension var han involverad i ett antal utbildningsprojekt. Bland annat försökte han flera gånger, tillsammans med Stagevision AB, starta en ny KY-utbildning för teatertekniker i Sverige.

En av Åkes gärningar som kan nämnas är införandet av nya yrkeskoder för tekniker inom kulturområdet. Han påverkade Statistiska centralbyrån att ändra de gamla beteckningarna av yrkeskoder och införa de yrkesbenämningar som idag är aktuella.

En av de frågor som Åke engagerade sig i under det sista året var validering av teatertekniker. Han kallade till möten och fick teaterbranschen att påbörja processen att bilda ett branschråd som på sikt skulle kunna jobba vidare med denna fråga.

Åke har med sin oförtröttliga vilja betytt mycket för teaterteknikerna i Sverige. Han var en idealist och materiella ting betydde inget för honom, men om han däremot kunde höja kompetensen hos någon var han tillfreds.

Han hade en fin förmåga att sammanfatta synpunkter och åsikter i stora debatter och var även en framtidsman och visionär med sina idéer och tankar som många gånger låg långt före många andras.

Åkes bortgång är en stor förlust för oss och han lämnar ett tomrum efter sig som är svårt att fylla. Nu finns det ingen vis man att få råd av i svåra situationer.