Professor emeritus Bertil Nosslin, Lund, har, som tidigare meddelats, avlidit, 94 år gammal. Han sörjs närmast av makan Maj-Britt samt barn och barnbarn.
Bertil Nosslin var förutom fågelskådare och dendrolog bland annat en kunnig och mångsidig botaniker. Här nedan vill några av hans nära vänner belysa vissa av hans stora intressen, vilka han ägnade sig åt parallellt med sin gärning inom medicinens och den kliniska kemins områden.
Innan Bertil fann luddvårlök växande på Skanörs kyrkogård i slutet av 1970-talet var denna växt känd enbart från några förekomster i Trelleborg. Fyndet sporrade honom till att söka vidare och han fann arten på flera kyrkogårdar i sydvästra Skåne. Det stimulerade honom även till att än mera engagera sig i kärlväxtfloran. Eftersom Bertil ägde en fastighet i Småland deltog han i inventeringen av Smålands kärlväxter under 1980- och 1990-talen.
Bertil blev medlem i Lunds botaniska förening under 1970-talet och blev i augusti 1983 även ledamot av Pinnaklubben, ett sällskap av främst biologiskt intresserade sydskandinaver. Pinnaklubben instiftades i början av 1970-talet som en liten exkursionsförening. Bertil blev snart djupt engagerad i denna klubb och iklädde sig ofta rollen som chaufför under dess exkursioner. Sedan dess ordförande, direktör Arne Emanuelsson, avlidit övertog Bertil och hans hustru Maj-Britt värdskapet i samband med klubbens årsmöten. Gruppens verksamhet och medlemsrekrytering kom med tiden att omfatta även Danmark, Nordtyskland och Baltikum.
Trots att Bertils hälsa under senare år blev alltmera vacklande, ansträngde han sig för att så mycket som möjligt kunna delta i Pinnaklubbens resor. Hans syn försämrades också allvarligt, men detta hindrade honom heller inte från att så länge som möjligt vara aktiv i klubben. Bertils entusiasm och smittande glada humör förgyllde verkligen dessa turer.
Bertil ägde en sublim humor och vi bär med oss många glada minnen från de exkursioner i vilka han deltog. Sålunda blev han under en av våra resor i Baltikum av ett sällskap kinesiska turister tagen för en gammal lettisk fåraherde.
Ett annat av Bertils intresseområden var klassisk musik och han var närmast passionerat hängiven stora symfoniker som Anton Bruckner och Gustav Mahler. Bertil höll gärna sakkunniga och inspirerande utläggningar över Mahlers och Bruckners liv och verk och våra diskussioner i detta ämne är oförglömliga.
Vi minns Bertil med stor saknad. Han var generös och vänsäll. Han ägde även en enastående förmåga att berätta anekdoter och minnen från en svunnen lundensisk universitetstid. Trots sin omfattande lärdom inom många områden var han ödmjuk och ansåg alltid att han var blott en ”glad amatör” i Floras rike.
Hadar Emanuelsson, Lars Fröberg, Jan Thomas Johansson, Torbjörn Lindell, Rune Svensson, Bengt Örneberg