Sören Wibeck, 61 år, Malmö, har som tidigare meddelats avlidit.
Hans alltför tidiga bortgång har berört många. Själv har jag klara minnen av möten med en man som var både vänlig och tolerant. Han tog väl vara på sina livsgåvor, verkade som journalist, författare, religionsvetare, pingstpastor, radioreporter och programledare.
Med glädje minns jag exempelvis morgonandakter som vi gjorde tillsammans i Sveriges Radio, där han svarade för livsåskådningsprogram. Han hade tips och synpunkter som var till stor hjälp i programmens utformning. Vid ett annat tillfälle stötte vi på varandra i militära kurser, han som fältpastor och jag som fältpräst.
Vännen Sören hade alltid lågmälda, kloka kommentarer, en god smålänning som trivdes i Skåne. Vi satt en gång på tåget tillsammans nästan en hel dag från nordliga trakter hem till Malmö och hade djupa samtal, särskilt i existentiella och historiska frågor. Sådana goda möten etsar sig gärna fast i minnet.
Det blev också mera långväga resor för Sören Wibeck, reportageresor, som resulterade i åtskilliga böcker. Det han skrev var inte torra fakta. Hans skildringar av de stora religionerna var hämtade på plats, vare sig det gällde hinduism, buddhism, islam, kristendom eller judendom. Dagsaktuella konflikter i Mellanöstern får i hans böcker en förklarande analys.
En aktiv människa, som blev känd och avhållen i vida kretsar, inte minst genom P1-programmet ”Människor och tro”, har lämnat oss. Anhöriga och vänner känner mitt i saknaden en tacksamhet över hans arbete och medmänsklighet.
Vi önskar att Sören Wibecks avslutande resa får gå till den höga tjänst, som han i visshet och ödmjukhet utövade här i jordisk tillvaro. Ära åt hans minne!