Förra affärsföreståndaren Britta Eriksson, 93 år, Lund, har avlidit. Hennes närmaste är dottern Eva med barn och barnbarn.
Britta Eriksson föddes som fjärde barnet i en syskonskara på fem. Hon var dotter till Oscar och Ruth Emanuelsson. Då hennes mamma Ruth dog, endast 31 år gammal, var Britta 4 år. Pappa Oscar gifte om sig efter tre år och hans nya hustru Anna förde med sig sin gamle far och en fosterdotter. De blev tillsammans med en kokerska och husan Ida ett hushåll på elva personer. I hemmet rådde en frikyrklig miljö.
Moster Britta hade ett långt yrkesliv. 1903 köpte hennes morfar, David Hasselgren, porslinsaffären på Skomakargatan 1 i Lund. Hennes pappa, köpmannen Oscar Emanuelsson, tog sedan över.
Moster Britta följde redan som liten gärna med sin pappa till arbetet. Hon var glad och livfull och biträdena tyckte om att hon kom. Som liten flicka lekte hon affär på gården.
Då hon var 14 fick hon börja arbeta i affären på loven. När hon var 28 år blev hon affärsföreståndare och från 1957 skötte Britta och hennes make Egron Eriksson affären åt familjen.
Då hon var 67 år såldes Hasselgrens porslinsaffär. Hennes kärlek till glas och porslin och ett stort engagemang för kunderna gjorde hennes arbete innehållsrikt och stimulerande.
Det viktigaste i Brittas liv var kanske ändå att hjälpa andra. Morfar David Hasselgren var hennes stora förebild hela livet. Han var en av grundarna till Betania missionsförsamling i Lund. Han var en känd profil i staden som besökte sjuka och gamla, gav ekonomisk hjälp och läste tidningen på söndagarna för dem som inte kunde se. Han lär ha kallats ”Lundajesus” i vissa kretar. Bara en månad innan hon dog sa Britta: ”Jag har försökt leva i morfars anda”.
Moster Britta var verkligen givmild, generös och flitig att samla in pengar till välgörenhet. Hon broderade vackra dukar och andra alster, vilka blev mycket uppskattade då de såldes vid basarer på S:t Laurentiigården och Allhelgonakyrkans syförening.
Hon var under många år aktiv och ägnade mycket tid till ideellt arbete, bland annat i Vänskapens hus, en frivillig hjälpverksamhet. Hon var med och gjorde hundratals små huvudkuddar för sjuka och döende i Calcutta. Dessa sändes till Moder Teresas hjälporganisation i Indien och insatsen blev uppmärksammad av Moder Teresa själv.
Britta stod för kontinuitet i vår kringflyttande familj. Hon fanns alltid som en trygghet i Lund och ställde upp för oss i vått och torrt. Då vi flyttade kom hon och packade ner glas och porslin raskt och professionellt.
Hon kom alltid med presenter då hon besökte oss på vårt sommarställe. Fynd från auktioner och loppis såsom bolstervar, fat, handdukar, filbunksskålar, smidda spikar. Genast blev det fart med avlutning, målning, dunplockning och rengöring.
Sedan blev det kaffe, prat och skratt och så plockade mostrarna vinbär, skurade trasmattor på bryggan och lagade mat och inte minst dukades det alltid vackert av porslinshandlardöttrarna. Jag älskade då hon kom. Moster Britta var full av kraft och energi – aldrig lat, alltid handlingskraftig.
Moster Britta var bärare av traditioner från våra olika släktgrenar med rötter i Småland och i Skåne. Hon älskade allmogekultur och den gamla skånska textiltraditionen. Föremål och kunskap som fanns kvar i släkten har hon bevarat och fört vidare.
Britta har varit en förebild i mitt liv med sin livfullhet och starka vilja att hjälpa andra. Det finns ett stort tomrum efter henne. Det är fyllt av goda minnen.
Marie Hårding, systerdotter