Publicisten och politikern Egon Lansky har avlidit i Prag i sitt åttionde levnadsår. Han var svensk medborgare, när han 1998 blev vice premiärminister i Tjeckien med särskilt ansvar för utrikespolitik. Hans närmaste är hustrun Isabella.
Egon Lansky föddes 1934 i en judisk familj i nuvarande Slovakien. När han var tio år deporterades han av nazisterna tillsammans med sin mor och syster till koncentrationslägret Theresienstadt.
Som vuxen förföljdes han också av kommunisterna, dömdes till fängelse för sin aktivitet under Pragvåren och tvingades till flykt undan ryssarna i samband med att Warszawapaktens trupper invaderade Prag den 21 augusti 1968.
Han kom till Sverige och Lund, där han som så många andra invandrare vid den tiden blev tidningsbärare och mentalskötare. Han gick en kurs i svenska för invandrare. Den kursens lärare och deltagare blev centrala personer i en vänkrets, som så småningom kom att kallas för Boaltagänget.
Egon lärde sig snabbt svenska och tog examen på Journalisthögskolan i Stockholm, men han fick sedan inget jobb i Sverige. Han talade om en osynlig svensk gummivägg som gång på gång stängde honom ute.
Men i England fanns det däremot jobb för honom. Han flyttade till London och arbetade på BBC (1981– 1984). Därefter blev han en röst som i Radio Free Europe talade till medborgarna i det gamla hemlandet. År 1989 återvände han till Tjeckoslovakien, där han blev talesman för UD och ambassadör vid Europarådet i Strasbourg. Han beskrev för oss – med berättigad stolthet – hur han åkte runt i landet, förkunnade demokrati och fick bifall som en rockstjärna.
Egon hade blivit något av en frihetshjälte. Hans radioröst hade blivit ett inslag i kampen för frigörelse från det tunga kommunistiska östblocket. Men Egon var inte bara hjälte, han var också en hängiven, fast dålig, bilförare.
En gång när Boaltagänget hälsade på honom i Prag kom han mycket för sent till en gemensam middag.
Det visade sig då att han hade kört på en bil som framförts av en tjeckisk medborgare. Denne hade farit ut med knutna nävar och hårda ord.
Men när han så småningom insåg vem det var som hade kört på honom, hejdade han sig och sa: ”Det är en ära att bli påkörd av herr Lansky".
Egon var en klarsynt, humoristisk och varm person. Det är en ära för oss att vi har fått vara hans vänner.
För Boaltagänget
Barbro Andric
Jan Einarsson